(Uppdaterat 2015-08-05).
HD (höftledsdysplasi)
HD innebär en felaktig utveckling av höftleden. Defekten kan medföra hälta. Defekten förekommer i ca 10-15 % av populationen. Orsaken till HD är multifaktoriell, dvs utöver anlag för HD krävs sannolikt även miljöfaktorer för att sjukdomen ska bli manifest.
Defekten ger varierande grad av symtom. Hundar med lätt grad av HD kan fungera helt normalt.
HD grad A och B innebär godkända höftleder, grad C är lätt dysplasi, D och E är mer uttalade förändringar.
Unghunden bör röntgas först efter 18 månaders ålder när muskulaturen är fullt utvecklad.
AR rekommenderar att utomnordiska hundar, samt deras avkomma, röntgas innan de används i aveln.
OCD (osteokondros)
Osteokondros är ett vanligt ledproblem hos växande hundar av medelstora och större raser. Det kan drabba alla leder men hos Engelsk setter ses det oftast i bogleden. Bakgrunden är ärftlig men inte medfödd, vilket innebär att skadorna inte finns vid födseln. Skadorna uppstår som följd av en tillväxtrubbning under den period när valpen växer som mest, oftast vid 4-6 månaders ålder. Tillväxtrubbningen utgörs av en bristande förbeningsprocess av ledbrosket, vilket resulterar i ett för tjockt ledbrosk som får för lite näring. Näringsbristen i brosken gör att det dör och sedan lossnar.
Utfodring har betydelse för uppkomsten av OCD men individen måste ha de genetiska anlagen för att framkalla sjukdomen. Framför allt är det överutfodring med kalk och energi som kan bidra till uppkomsten av OCD.
Motion kan i viss mån påverka utvecklingen av OCD. Under uppväxten bör man inte kräva fysiska prestationer eller ren styrke- eller konditionsträning. Men det är viktigt att den växande hunden får använda sitt skelett och sina leder till normal fysisk aktivitet.
Symtomen uppstår ofta vid 5-6 månaders ålder i form av hälta, som oftast är tydligare efter vila. Diagnosen ställs genom ortopedisk undersökning och röntgen.
Behandlingen består i avlägsnandet av skadat och dött brosk genom artroskopi (titthålskirurgi).
Prognosen efter artroskopi och rehabilitering är god vid OCD i bogleden. De flesta hundarna blir helt återställda och kan användas som jakthundar.
Då det finns en genetisk faktor bakom sjukdomen så skall dessa hundar inte användas i avel.
CL (ceroid lipofuscinos)
CL är en ärftlig neurologisk sjukdom.Den debuterar i regel i ettårsåldern och är obönhörligt dödlig. Symtomen är en successiv förlust av orienteringsförmåga, syn och hörsel.
Sjukdomen nedärvs autosomalt recessivt, dvs den är inte könsbunden och dubbla anlag krävs för att sjukdomen ska manifestera sig. Anlagsbärare med endast ett anlag är helt frisk.
Idag kan vi gentesta för CL. Detta sker via ett enkelt blodprov hunden ska vara id märkt via chip alternativt chippas när provet tas. Medför remissen till veterinären
Observera att en hund som är fallen efter CL- fria föräldrar är då hereditärt (ärftligt ) fri och behöver inte gentestas före avel. Det finns inga hinder att använda en anlagsbärare i avel men då är det ett oavvisligt krav att det andra föräldradjuret är CL- fri. Valpar kan testas redan vid 8-veckors ålder.
CL-anlaget är inte särskilt utbrett i populationen men finns i några jaktligt starka linjer. Vid årskiftet 2011-12 fanns ett tiotal kända anlagsbärare. Kända anlagsbärare finns listade på www.avl.no.
PRA (progressiv retinal atrofi)
Ett fåtal fall av denna ögonsjukdom (ärftlig blindhet) är kända i Sverige. Sjukdomen debuterar i 3-10 års åldern. Symtomen är initialt sämre mörkerseende och nattblindhet. Ängslighet och oro kan förekomma p.g.a den sämre synen. Slutstadiet är blindhet. Sjukdomen nedärvs recessivt. Anlag krävs från båda föräldrarna för att bli manifest. PRA i vår ras är av samma typ som hos gordon-och irländsk setter och benämnes rcd4, men även andra varianter finns.
I Norge har man konstaterat PRA- anlag hos en mycket använd avelshane och anlaget finns i flera kända norska linjer.
Ögonlysning avslöjar PRA, men visar ej anlagsbärare. Gentest för PRA finns idag tillgängligt. Analysen sker vid Norsk Veterinärhögskola,Oslo (där även CL-test utförs).
I dagsläget godtar vi endast DNA-tester som tagits fram av Norges Veterinärhögskola vid ansökningar om SSK-avelshundar. Remiss för testet finns på www.avl.no. Gentestade hundar finns listade på www.avl.no och här listas även hundar med PRA-diagnos iNorge.
Uppfödarna rekommenderas att gentesta sin hund om den tilltänkta partnern har okänd PRA-status.
Uppfödarna är skyldiga att gentesta sin hund om den tilltänkta partnern är PRA-bärare. Anlagsbärare kan endast kombineras med fritestad alt. hereditärt fri individ. Detta i enlighet med SKK:s Grundregler.
Vi har nu fått Hälsoprogram 1 för rcd4-PRA godkänt av SKK. Det innebär att de provsvar som erhålls från gentest för rcd4-PRA kan registreras vid SKK. För att få valpkullen heridiärt fri skickar ni provsvaren på föräldrarna till SKK. Observera att det även fortsatt endast är det norska gentestet som gäller!
Registrering hos SKK görs under förutsättning att provresultaten skickas till:
- Svenska Kennelklubben Avdelningen för Avel och Hälsa 163 85 Spånga.
- Väljer ni att scanna in och mejla provresultatet så skall det skickas till: vet@skk.se
För att ur hälsosynpunkt kunna godkännas som SSK Avelshanhund och SSK Avelstik krävs följande:
- Avseende HD skall de vara friröntgade (A-B höfter).
- Känd PRA-status, antingen via DNA-test eller hereditärt.
- Känd CL-status, antingen via DNA-test eller hereditärt.
- Hunden med diagnosen osteochondros skall inte användas i avel.
Nedärvningsmönster CL och PRA (rcd4 )
